ofrivillig statist

| 0 comments

Grannen frågar snällt.

- Du, kan inte du komma över å hjälpa mig med en grej bara.
- Självklart!
Bör poängteras att han står och slipar trallen på balkongen när han frågar detta.

Det visar sig att grannen skall skicka in en ”audition” för en reklamfilm. Min hjälp? Jo det är att läsa motreplikerna, on tape. Jag blir toknervös och önskar att jag hade sagt att jag absolut inte kunde komma över och hjälpa till med något överhuvudtaget. Men där satt ja nu i hans soffa och skulle agera (läs: läsa motreliker). Det som fascinerade mig var att han var så lugn, som om han aldrig gjort ngt annat i hela sitt liv. Den här killen kommer ju bli skådespelare. Kommer kunna göra vilken jobbig sen som helst framför ett kamerateam. Själv agerar jag som om hela världen tittar och att jag kommer dö om jag säger fel, fast att jag får läsa innantill. Darrar på rösten gör jag med. Tänk att man kan bli så nervös när det inte ens är jag som söker en roll… Tack Gode Gud att jag inte satsade på att bli skådis.

 

 

Kommentera

Required fields are marked *.


Current day month ye@r *