On the road

| 1 kommentar

De ä så himla gött att höra väschötta

dä känns så hemma
fast ändå så löngt bört.
De ä en massa fölk på tåge som tjötar hål i huvvet på mig nu.
Men de gör inte så himla möe
de är rätt okej ändå
När man kikar ut genom fönstret så ser man bara skog, åkrar och bonngårdar.
De var då inte igår de!

En kommentar

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.