Det är en fråga jag fått ganska ofta nu det senaste.

”jag är verkligen chockad över dig Malin, jag trodde du skulle skaffa kille direkt”

”hur kommer det sig att Du är singel fortfarande? i stockholm finns det ju massa killar??”

Vad fasen svarar man egentligen på den där frågan?
Ska man med handen på hjärtat förklara hur de senaste två åren sett ut och tvinga den stackars frågvisa personen att lyssna på detta i en kvart? Ne det känns inte riktigt rätt. Men vad fasen svarar man då?
Hamnade på en superrolig blogg förut. Där hade hon skrivit ett inläggom just detta.

Det finns vissa tjejer som inte har förstått att den lama raggningsrepliken: ”Varför är DU singel!”, är en RETORISK fråga.

Utan hon svarar: ”Jag har alltid varit singel! Mizz Singel, liksom – Moi!” Varpå killen kommer att avsluta den meningen i huvudet (med hennes röst): ”… så Moi har legat runt en hel del genom åren kan man säga, o yez!” Aj.

Eller kanske säger hon: ”Vet inte varför jag FORTFARANDE är singel. Vill verkligen träffa någon!” Och då tänker han: ”Vadå fortfarande? Fy fan. Vill ingen annan ha henne vill inte jag det heller.”

Nej, hörrni. Man gör bäst i att fladdra med Lancôme-tunga ögonfransar och fnissa: ”Äsch…” i det läget.

Förutom om ni inte träffas i baren på en Ålandskryssning som Match.com har arrangerat.
Då är det INTE en retorisk fråga. Utan en isbrytare.